Återigen stöter jag på uttrycket att något slukade all tid (och lite till). Säkert har jag använt det själv mer än en gång. Ändå kan jag inte åta bli att tycka att det är ett konstigt uttryck. Som om vi här på jorden hade något mer än vår livstid. Det har vi förstås inte. Och att en enda sak skulle fylla ut hela denna tid är tämligen orimligt. Även om jobbet “slukar all vår tid” är jag säker på att vi ändå använder tid till att äta, borsta tänderna, sova, transportera oss, tvätta och så vidare. Livet är så beskaffat att det inte kan ägnas oinskränkt åt endast en aktivitet. Det enda som slukar all vår tid i livet är själva levandet. Något alternativ till detta finns inte, ingenting kan göras utanför den livstid som blivit vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar