Doften av det goda

Går upp en sen kväll när jag inte kan sova. I köket möts jag av en doft och trots att det är mörkt förstår jag att porslinsblommans knoppar slagit ut.

Bibeln nämner det där med doft på ett lite speciellt sätt. Så här skriver Paulus:

Gud vare tack som genom Kristus alltid för mig med i sitt triumftåg och överallt låter mig sprida kristuskunskapens doft. Ty till Guds ära är jag en kristusdoft bland dem som räddas och bland dem som går förlorade, en doft av död till död för dem som går förlorade, av liv till liv för dem som räddas. Vem förmår något sådant? Jag är ju inte som de många som schackrar med Guds ord, nej, jag förkunnar det oförfalskat, som det kommer från Gud, inför Gud och i Kristi tjänst. (2 Kor 2:14–17)

Det finns sådant som oundvikligen märks. Som att porslinsblomman slagit ut, eller att en människa på riktigt har med Jesus Kristus att göra.