Det helt avgörande

Många samfund finns det och där vi ska skilja dem åt är det lätt hänt att vi hänvisar till olika handlingar eller uttryckssätt som skillnaden. Så kan det ju vara, att vi gör lite olika och säger lite olika. Men det verkligt stora, som inte främst skiljer samfund från varandra, utan skiljer församlingar och enskilda kristna från varandra, det är bibelsynen. Ingen tvekan om den saken.

Mycket av det där som handlar om hur vi gör beror av kultur och personlighet, men bibelsynen är på en annan nivå. Bibelsyn handlar om graden av respekt för en urkund. Om det nu är som en urkund man ser den.

Dagen har idag både en ledarartikel och en debattartikel om just bibelsynen.

Bibeln är den närmaste kontakt vi har med vår egen historia, Guds handlande genom historien, Jesus liv, död och uppståndelse och de första kristnas äventyr. Det är detta kyrkan än idag har att vara trogen, för Bibeln beskriver det som är att vara kristen.

Inte lätt alltid att förstå vad som menas eller hur det kan överföras till den tid som är vår och ibland väldigt olika den som var då. Här har vi hjälp av de kristna som gått före oss, inte minst från kyrkans första tid, vid vår tideräknings början.

Intresset för kyrkohistoria är stort, men kanske är det inte alltid av detta skäl, för att förstå hur de läste och levde bibelordet, så att vi kan göra som de. För det är ju så det är, det handlar inte främst om att förstå hur de tänkte och gjorde, som ett historiskt faktum. Nej, det handlar om att få vägledning och ett föredöme att följa.

Tiderna förändras, bibelordet består. Om vi tar det som Guds ord, kan vi inte sortera och välja, utan då är allt bibelord giltigt idag. Att klura ut hur det ska levas är inte en lätt uppgift, men utan tidigare generationers bibliskt kristna liv är det snudd på omöjligt. Vi behöver lära av varandra: Hur gjorde man i den första församlingen och hur har man, med utgångspunkt från detta, gjort därefter? Det är vägledningen till hur vi ska göra idag.

Vår tolkning av Bibeln står inte ensam, den finns i en tradition. Och det är inte på något vis oviktigt vilken tradition vi skriver in oss i. Det har med bibelsynen att göra. Skillnaden går mellan om vi tror att Bibeln är Guds ord eller bara innehåller Guds ord.

Att ha respekt för Bibeln, som helhet, som Guds ord, innebär att låta den vara överordnad. All läsning är tolkning, så allt vi förstår av Bibeln är vår tolkning av den, men är det Bibeln eller jag som är högsta tolkningsinstans? Vem är överordnad vem? Med respekt för bibelordet kan det hända att jag kommer upptäcka att Bibeln, alltså Guds ord, säger saker som jag inte omedelbart (kanske aldrig) tycker om och som jag inte omedelbart (kanske aldrig) förstår. Att stå ut med det och ändå hålla Bibeln för Guds ord, representerar klassisk kristen tro, sådan den första kristna församlingen levde.