Följer regelbundet främst kommentarerna i en välbesökt och uppmärksammad blogg. Det finns flera tecken som tyder på att de allra flesta kommentatorerna åldersmässigt är unga människor. Det är flera saker jag uppmärksammar, bland annat:

• språket
  Det är många förkortningar som hör hemma i sms- och chattvärlden samt en påfallande och bedrövande dålig svenska både vad gäller stavning, meningsbyggnad, interpunktion och ordkunskap.


• associationerna
  I bloggen såväl som i kommentarerna görs anspelningar på filmer, repliker, seriefigurer och annat från populärkulturen (ytterst sällan från aktualiteter eller nyheter och i stort sett aldrig från så kallad finkultur). De allra flesta tycks vara kapabla att förstå dessa anspelningar och se dem som naturliga.


• intertextualiteten
  Det görs frekvent hänvisningar till andra inlägg och kommentarer i bloggen och det byggs som en egen värld inom det sammanhang som bloggen utgör. För att kunna följa detta krävs det ett ständigt läsande och deltagande i bloggen, den utomstående göre sig inte besvär. Detta bekräftas dessutom av att kommentarerna i stor utsträckning skrivs av samma personer, åtminstone om man får tro användarnamnen.


• konformiteten
  Det finns ett stort mått av det enahanda bland kommentarerna. De ser, oberoende av antal, tämligen likadana ut och kretsar endast kring några få teman.

Just det där sista med konformiteten blir nästan skrattretande påfallande i ett par av dagens kommentarer. Det är apropå en människa som uppfört sig på ett okonventionellt sätt. En kommentar säger: Ehm.. Var han på lyset eller är det bara en underbart rolig människa? :S. En annan säger: Oj! Jag känner mig lite kluven här. Vad borde jag känna?

Båda dessa kommentarer visar på samma sak, nämligen närheten till kollektivet. I det ena fallet både i uppfattningen att det är något galet med den som uppför sig annorlunda och att det borde kunna förklaras av att vederbörande är onykter, vilket tycks vara en vanlig fördom. I det andra fallet att kommentatorn inte törs avgöra själv vad hon/han känner, utan frågar efter vad hon/han borde känna, alltså vad som passar de andra.

Med vetskap om att sådana här kommentarer på nätet troligtvis tillkommer i all hast och sällan kan antas vara särskilt genomtänkta och därför kanske inte så relevanta att dra för stora slutsatser av, är jag ändå beredd att påstå att de troligtvis är tämligen signifikativa. Just spontaniteten i dem är förmodligen avslöjande, att de inte är reflekterade och välformulerade gör att de visar på hur den första tanken ser ut hos kommentatorerna och denna första tanke har förmodligen en del att säga om människosyn, självbild, värderingar och förhållningssätt.

Några värderande slutsatser, utöver de som redan framskymtat, avstår jag ifrån och påpekar istället att vi inte bör förbise att den ena av de här citerade kommentarerna faktiskt innehåller möjligheten att den okonventionella personen helt enkelt är en ”underbart rolig människa”. Låt oss sätta vårt hopp till detta!