Vanligtvis
Vanligtvis lägger jag liten eller ingen vikt vid vädret, utan låter det hållas utan mina synpunkter i vått och torrt. Men det är något speciellt med solregn, det väder som denna dag återkommande bjudit på. Solregn är liksom två saker på samma gång, sol och regn.
Det finns en barnbok av Anna Dunér som heter Regnbågsväder och som handlar om att vara glad och ledsen på samma gång. Precis som solregn alltså, både ljus och glädje, moln och tårar. Och så det där speciella glittret i dropparna, då solen bryts genom dem.
Solregn är inte bara ett vackert väder, det är också en vacker del av livet. En alldeles lysande beskrivning av livets ”trots allt”. Ett ”trots allt” som är ödmjukhetens bästa vän och ensamhetens bästa sällskap.
19 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
den boken blev jag nyfiken på..kanske jag borde köpa till barnen.den känslan har jag ibland helt klart.
jo,de var eivors begravning..o igår dog dessutom annelis pappa..så de har de lite tufft nu.
nu ska jag slappa soffan.
stoor kram
Dina barn kanske är lite små än, för den boken, men vad vet jag. En länk till den finns här:
http://www.adlibris.se/product.aspx?admetapartner=1&admetasaid=79974&isbn=9171953442&checked=1
Vi får be för våra syskon i Herren!
ja kanske är dom lite små..eller kanske inte men kanske är jag för liten...hi,hi de lät fånigt men jag blir ju berörd av allt sånt sorgligt...de är svårt då barnen frågar om allt o tänker om allt o jag vill svara utan att blanda in min rädsla o sorg..om tex döden.noa sa en gång..om jag dör då kan ju elias få mitt rum också.
för honom var de inte en konstig mening men för mig gjorde den jätteont o blev jätterädd att han ska dö..förstår du?
men de där är flera som försökt förklara för mig att bara för att jag har de bra vill inte Gud förstöra för mig ..vilket jag får för mig ibland..att jag har de för bra...ja,kära nån vad tankar man har egentligen.
allafall skrev du väldigt fint i min blogg..som alltid.
å själavård har vi pratat lite om i vår församling men känner att vi inte vill ha någon från vår församling för man vill ej prata med de man är för nära..om du förstår vad jag menar.
sov så sött nu vännen min..vore du äldre skulle jag kalla dej tant gredelin just för du gillar lila så...skratt..men nu får de väl bli fröken gredelin kanske..för visst är väl lila o gredelin nästan samma?
stooor kram till dig...:-)
Vad söt du är! Jag är gärna tant gredelin, för det är ju så det är: fråga dina barn, de tycker säkert jag är en tant!
Barn är kloka. Det är natuligtvis inte utan anledning Jesus tar fram dem som exempel för att visa hur vi ska vara som Guds barn. Enkla och tillitsfulla.
Gud vill inte förstöra för oss, tvärtom, Gud vill vårt bästa. Men ibland förstår vi inte varför det blir som det blir - det är en del av det svåra med att leva.
Skicka en kommentar