Ligger i soffan
Ligger i soffan och läser. Det drar kallt någonstans ifrån. Jag tror det är från balkongdörren draget kommer. Ända tills jag i min bok läser: ”Det drar från döden.”
Har några ljus tända för att sprida värme. Det drar fortfarande kallt. Läser vidare: ”Så drar åren genom våra liv.”
Nu är jag övertygad: Det är inte från kylan utomhus det drar, utan från livets flyktighet och ändlighet. Låter ljusen lysa och värma, läser andra ord bland bokens många, men detta är ändå vad som oavbrutet pågår medan jag ligger i soffan och läser: mitt liv ilar mot döden.
24 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
usch...de var nästan ett otäckt inlägg..vad handlar boken om?
är du inte rädd för döden alls?
är de jag som är konstig som tycker att döden är så hemsk på något vis...borde jag ju inte tycka..de finns ju en himmel...men jag kan inte förstå hur den är o vad man kan göra där...
är jag lite knäpp.
skulle vara så mysigt komma till din lilla lgh o dricka te med tända ljus..de borde ju inte vara så svårt.
stor kram o lycka till med bakandet...
jag har inte heller bestäm frisyr till mej själv ännu..å dyrt är de också.
kram
Döden är en stor sak. Men jag är inte rädd för döden. Texten är från en religionspsykologisk artikel i en antologi om själavård.
försöker hitta föfattaren till citaten - så därför : hva heter antologien om själavård ?
ingela
Om inte mitt minne sviker mig alldeles är det "Mötet med den splittrade människan: Om själavård i en postmodern tid" (2004) MarieAnne Ekedahl & Björn Wiedel (red.), Stockholm: Verbum.
Lycka till!
Skicka en kommentar