På väg
En regnig och blåsig dag byter jag tåg i Arboga. I den lilla kuren där vi tågbytare samlas, lägger jag märke till en dam med stickad mössa. Väl på tåget hamnar vi tydligen i samma vagn, för när det är dags att gå av, möts damen och jag i den korta väntan som utspelar sig innanför tågets dörrar. Några få fraser växlas, innan vi kliver av och skiljs åt.

Någon dag senare, då det är dags för mig att resa i motsatt riktning, blir jag varse att damen med den stickade mössan gör detsamma. Vi befinner oss återigen på samma tåg, i samma vagn, på väg åt samma håll.

Det är då jag inser vad lite vi vet om vilka människor vi reser genom livet tillsammans med. Det där ressällskapet som vi inte särskilt lägger märke till, men som är där, färdandes åt samma håll som vi själva.

Jag blir nyfiken på damen i mössan och undrar hur det kommer sig att hon gör samma resa som jag. Eller om det är jag som gör samma resa som hon. Kanske borde jag börja se mig om lite mer då jag reser, för någonstans kan det finnas en dam med stickad mössa, som är mitt sällskap.