Standard

Jag som levt i tron att förkortningen SIS står för Statens Institutionsstyrelse, har nu lärt mig något nytt. Det visar sig finnas ett SIS till, nämligen Svenska standardiseringsinstitutet. På deras hemsida kan man lära sig om det positiva med att saker och ting är standardiserade, som till exempel det faktum att gaspedalen sitter på samma plats i alla bilar och att glödlamporna har likadana gängor oavsett tillverkare. Och så långt är det lätt att hänga med och tycka att standardisering är riktigt bra.

Fast det är innan jag läser följande programförklaring under rubriken Vad gör SIS?:

Det finns mycket som splittrar i denna världen. Politiska idéer, nationella ambitioner, religiösa föreställningar, brist på kunskap och vanlig mänsklig svaghet, gör att det pyr av konflikter och splittring lite varstans.
SIS verkar åt motsatt håll. Tillsammans med företag, organisationer, forskare och myndigheter i Sverige och utomlands, arbetar vi för det som förenar, det som är gemensamt.
(http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabId=21)

Det är nästan så att jag, efter att ha läst detta, vill värja mig för allt standardiserat, men det lär bli svårt. Papper som passar i pärmar, därför att båda relaterar till standardmåttet A4; skor som är lagom långa och breda för mina fötter, eftersom de inte görs efter en standard; kartan som hjälper mig att hitta rätt, eftersom den är organiserad efter en standard; och så vidare. Men när standardiseringen vill få bort varierande politiska uppfattningar, ambitioner, religiös tro, bristfällig kunskap och mänsklig svaghet, blir det mycket obehagligt. Är det totalt standardiserade paradiset verkligen lösningen på världens problem och är det överhuvudtaget förenligt med demokratiska principer och mänskliga rättigheter?

Jag bara undrar, oroat och bedjande. Må Gud i sin nåd bevara oss från standardisering av människan!