Rätt glad

Så enkelt det är, att göra sig själv glad och andra också kanske. Var i en affär och gjorde några inköp. Då jag betalat och var på väg därifrån kastade jag ett öga på kvittot och insåg att jag betalat för lite. En packe med strumpor hade inte blivit registrerade och jag hade alltså inte betalat för dem. Det ska ärligt sägas att tanken föresvävade mig att spara en slant genom att gå därifrån med vetskapen att strumporna varit gratis för mig – det var ju trots allt inte jag som hade gjort fel. Men lika fort som den tanken dök upp kom en annan: Varje gång jag använder de där strumporna kommer jag veta att det var dem jag inte betalade för – och det kändes inget bra.

Så jag vände tillbaka till kassan och sa som det var. Kassören blev mäkta förvånad och tackade för min ärlighet. Strumpornas pris registrerades, jag betalade och kunde gå därifrån och ha gjort rätt för mig.

Detta fick mig att känna mig glad. Inte för att jag är en osedvanligt renhårig person, utan för att en så enkel sak bidrog med något viktigt. En del av min livsfilosofi är att man ska hjälpa såväl sig själv som andra att göra rätt. Det vill säga att man, så långt det är möjligt, ska ge sig själv och sina medmänniskor förutsättningar och möjligheter att göra det rätta. Och något av det tror jag skymtade förbi där i affären idag – inte bara jag gjorde rätt för mig genom att betala, kassören fick också möjlighet att göra rätt det som blivit fel första gången.

Inte något att skryta med, men något att öva sin ödmjukhet med. Ofta gör jag fel, men ibland ges jag tillfällen att göra rätt, att ta de tillfällena är en övning att återkomma till.