Överlåten

Låg en tid på sjukhus för ett tag sedan. Då noterade jag särskilt de roller vi alla spelar inom de vita väggarna. Med främlingar upplever vi saker som är så unika att de inte skulle kunna hända någon annanstans. Patienten tillåter människor att komma så nära i det mest privata och personalen utför dessa sysslor med elegans. Båda är utan genans.

Det finns en tillit och en överlåtelse. Det finns en brist på genans för tillkortakommanden och behovet av hjälp accepteras och är hela förutsättningen för att vården ska vara möjlig och låta sig göras.

Det är fascinerande. Och bär inte så få likheter med den troendes liv och relation till Gud. Sådan den borde vara. Om tilliten finns där. Överlåtelsen.