Religionen och statusjakten

I dagens tider är religion något som dels är förflyttat till den privata sfären och dels är vars och ens eget lilla projekt. Stora sammanhang att relatera till eller, för den delen, något utanför mig själv, är liksom inte på modet. Var och en är och ska vara sin egen gud. På gott och ont. Att själv få vara sin måttstock kan ju tyckas behagligt och enkelt, men det innebär också att jag ensam ska – i mig själv – finna svaret på alla frågor. Något som var och en som försökt upptäcker är en omöjlighet.

Marie Söderqvist har undersökt vad som ger status i olika länder. Om detta skriver hon i boken som heter just Status. Om detta med Gud och livets stora – och svåra – frågor skriver hon så här utifrån undersökningens resultat:

Bristande personlig substans ger inte status. Det som ger status är att ha en sammanhållen livsuppfattning, utan att koppla in Gud. Det vill säga: man ska själv ha formulerat sina livsideal.

Och vidare:

Att gå i kyrkan ger ingen status, men att ha en tydlig moraluppfattning gör det. Det är ännu ett exempel på att vi beundrar dem som klarar av allt för egen maskin. Inte ens när det gäller rätt eller fel ska vi tillbe någon annan än oss själva.

Vilka omöjligheter vi har som ideal. Den som klarar sig själv är den vi anser ha status. Så orimligt. Och så problematiskt för kyrkan, som – i sin bibliska form – har ett kollektivt anslag. Tron är förvisso personlig, men ändå gemensam. Livet är en gemensam angelägenhet och inte ett isolerat individuellt projekt. Här finns stora utmaningar. Den enskilda kristna människan frestas av den individualiserade privatreligiositeten där jag själv blir en gud överordnad Gud (himmelens och jordens skapare och alltings upprätthållare). Kyrkan frestas att tillmötesgå godtycklighetens kristendom där var och en själv bestämmer vad som är rimligt, acceptabelt och intressant att tro på.

Att låta Gud vara det Gud oåterkalleligt är, nämligen större, är utmaningen. På tvärs med samtiden och statusjakten, men i harmoni med Bibeln, skapelsens ordning och Guds kärleksplan.